År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

Jag har länge haft ett intresse för islam i Iran. För att komma närmre och förstå detta ämne så har jag valt att analysera romanen Huset vid moskén från 2008 av Kader Abdolah, som utspelar sig i Iran under tiden för den islamiska revolutionen 1978-79. Jag kommer att titta på hur religionen fungerar för några av karaktärerna och hur de olika funktionerna förändras genom revolutionen. För att kunna analysera detta kommer jag att studera religionens olika funktioner samt Irans politiska och religiösa historia. I analysen resonerar jag kring tre karaktärer som representerar tre olika förhållningssätt till religion: inre andlighet, religion som vägen till acceptans och våldsamt religionsförtryck..

Allt började med att jag såg en bild av iranska kvinnliga poliser. I Sverige görs egentligen ingen större skillnad mellan män och kvinnor ur utbildningssynpunkt eller ur uniformssynpunkt. I Iran har man frångått detta, använder de kvinnliga poliserna, en så kallad chador, utanpå byxor, tunika och slöja, istället och har ett eget poliskomplex. I Iran blev slöjan påbjuden strax efter maktövertagandet 1979. Kvinnor som framträdde offentligt utan slöja ansågs vara motståndare till den islamistiska revolutionen och således inte enbart religiösa utan också politiska fiender.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen.

This thesis was conducted to assess how the privatization of Iran Air process managed in last efforts and how should it be in right way. It increases the knowledge about privatization in Iran and the need for it. Iran air as our case study is a flag-carrier airline company that is protected by government regulations and subsidies. We try to find the reasons for failure of privatization in Iran Air and their attempt on privatization.The method used to collect data was a qualitative methodology, consisting of semi-structured interviews with relevant managers, and knowledgeable professors and the official sites and press. In conclusion, we find that privatization is an important need for Iran Air Company and the main problems that are against Iran Air can be categorized to political, financial, and social.

The aim of this bachelor thesis is to examine the current situation as regarding the political equality in Iran. The method of this reaserch is based on a single-case studie wich grounds in secondary sources. The analysis of this paper is based on fields that concern political equality which in this study will focus on the right to vote, candidacies in the parliament election 2004 and the presidential election 2005. A democracy theory by Jack Lively is used to analyze the political equality in Iran´s political system.The Iranian regim is strongly criticized by the goverments in the Western world and NGO´s for the situation of the democracy and the human rights in the country. Despite the criticism, Iran still continues in the same political direction, although the democracy has gained a stronger role in the political sphere.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

I början av förra sekelskiftet hade Iran sitt möte med moderniteten vilket genererade en samhällomvandling. År 1921 tog shahen makten, som med influenser från väst, strävade efter att modernisera landet. Detta formulerades i ett nationsprojekt där kvinnan kom att konstitueras som representant för det moderna. Den konservativa religiösa eliten, liksom stora delar av befolkningen vände sig starkt emot inflytandet av den västerländska kulturen och shahens diktatur, vilket utmynnade i revolutionen 1979. Detta blev starten på ett nytt nationsprojekt, där kvinnor åter blev ett verktyg i nationsbyggandet, denna gång som symbol för en islamisering av samhället.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..

In this thesis I will discuss how US respectively EU general international security policies are formed with the scientific theories Rational Choice and Cognitive theory in mind. I?ll discuss how come US tends to go towards a more sanction orientated strategy while European Union seems to prefer a dialog and diplomatic problem solving strategy. I?ll exemplify respective security strategy through the qualitative cases study of Iran and analyse why they have taken different cores of action while trying to solve the problem with Iran's alleged nuclear weapon.

Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt..

Denna uppsats behandlar den orangea revolutionen ur ett transitionsperspektiv och försöker teoriprövande utröna om denna revolution kan anses som en demokratisk transition i enlighet med transitionsterin.Uppsatsen är teoriprövande till sin karaktär och kontrasterar den politiska processen i Ukraina mellan den första omgången i presidentvalet den 31 oktober 2004 och den tredje omgången den 26 december 2004 med transitionsteorin.Uppsatsen baseras på en fältstudie genomförd under december 2005 i Kiev, Ukraina. Fältstudien består dels av en intervjuserie genomförd med ukrainska politiker, akademiker, tidningsmän, nationella organisationer samt internationella organisationer men också av primärkällor i form av tidningsartiklar från i Ukraina.Denna studie når i sin analys fram till att den orangea revolutionen kan förklaras enligt transitionsteorin men framlägger också de avvikelser som denna uppvisar i förhållande till transitionsteorin.Nyckelord: Ukraina. Den orangea revolutionen. Transition. Förhandlingar.

Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ?en av ondskans axelmakter?. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys.

Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..

Regimen i Iran är i denna stund utsatt för stor press från USA och EU3 som vill få regimen att avbryta dess kärnteknikprogram. USA hävdar tillsammans med de europeiska stormakterna att det iranska kärnteknikprogrammet inte har fredliga syften, istället menar de att det används som kamouflage för att utveckla kärnvapen. Iran menar att påståendena är osanna och att landet är i behov av kärnenergi i takt med att deras befolkning snabbt expanderar. Syftet med vår uppsats är att bringa klarhet kring problematiken. Därför fokuserar vi på att undersöka Irans motiv för respektive emot ett anskaffande av kärnvapen.